Bakterier en förutsättning för liv

Bakterier är en typ av mikroorganismer som är exceptionellt viktiga för vår hälsa. Bakterier var den första formen av liv som uppstod på jorden för omkring fyra miljarder år sedan och än idag dikterar de förutsättningarna för vår existens. Genom evolutionen har människor och bakterier levt i symbios och Lactobacillus reuteri är en av de bakterier som har utvecklats tillsammans med människan genom evolutionen.

Bakterier finns överallt i naturen – i jord, vatten, snö och vulkaner. En del bakterier lever i och på djur och människor, som då fungerar som bakteriens värdorganism. Direkt efter födseln är vi så gott som sterila, men kort därpå börjar bakterier kolonisera varje del av vår kropp – huden, munnen, magen och framförallt tarmarna. Därefter ökar antalet bakterier i våra kroppar snabbt fram till tre års ålder. Bakteriesammansättningen, den så kallade tarmfloran, förblir sedan mer eller mindre densamma under resten av livet. Läs mer

 

 

Vi är mer bakterier än människor

Nya studier visar att vi har dubbelt så många bakterieceller som mänskliga celler. Dessa bakterier utgör vår tarmflora, även kallad mikrobiota. Den består av ungefär 40 biljoner bakterier och fungerar som ett eget organ.

Förr trodde man att alla bakterier framkallade infektioner och sjukdomar, att alla bakterier var patogena. Idag vet vi att bakterier generellt är ofarliga och tillsammans med andra mikroorganismer nödvändiga för vårt välbefinnande och vår hälsa. På samma sätt som vi inte kan leva utan luft och vatten, kan vi inte heller leva utan våra bakterier.

 

Därför behöver vi bakterier

  • Är vårt första skydd mot patogener, det vill säga sjukdsomsframkallande mikroorganismer
  • Utbildar och stärker vårt immunförsvar
  • Hjälper oss att ta upp näringsämnen
  • Producerar en del vitaminer som vi inte kan tillverka själva, till exempel en del B- och K-vitaminer
  • Kan påverka vår hjärna och därmed vårt humör och vår psykiska hälsa

 

Vikten av en balanserad tarmflora

I våra kroppar pågår ett ständigt krig mellan goda och onda bakterier. Tillstånd som kolik, förstoppning, diarré och stressmage är ofta tecken på att onda bakterier har fått övertaget och att vår tarmflora är ur balans.

Om de onda bakterierna av någon anledning blir för många kallas det dysbios, obalans. Dysbios kan leda till olika magproblem som diarré, förstoppning eller och ont i magen. Det kan även leda till att immunförsvaret försvagas, vilket kan ge ökad känslighet för inflammationer eller allergier. Ny forskning antyder att det finns ett samband mellan en obalanserad tarmflora och diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Att hålla en god bakteriebalans är viktigt genom hela livet och som Hippocrates sa för mer än 2000 år sedan: ”Alla sjukdomar börjar i magen.

 

Vår livsstil påverkar vår maghälsa

Det faktum att vår livsstil har ändrats drastiskt under de senaste 50 åren har satt sina spår. Vårt nutida sätt att leva med förändrade matvanor och urbanisering har resulterat i en ökad obalans av vår tarmflora.

Vår tarmflora påverkas negativt av

  • Överdriven hygien – att duscha flera gånger om dagen, använda handsprit och rengöringsmedel utarmar vår tarmflora (mikrobiota)
  • Antibiotika och andra läkemedel – antibiotika dödar inte bara onda bakterier, så kallade patogener, utan även våra goda bakterier som vi behöver för ett välfungerade immunförsvar
  • Kejsarsnitt – vid vaginal förlossning sker en viktig överföring av mammans goda bakterier till barnet, dessa går barn som föds med kejsarsnitt miste om
  • Dåliga matvanor – vår tarmflora tycker inte om snabbmat, processad mat, kaffe och alkohol – vår mage och tarm behöver fibrer, färsk frukt och grönsaker för att fungera optimalt
  • Stress och sömnbrist– ett hektiskt liv med för lite sömn kan leda till att onda bakterier får övertaget
  • Hård träning – träning är viktigt för hälsan, men att träna på elitnivå kan skada mikrobiotan och försvaga immunförsvaret – man blir extra mottaglig för infektioner och sjukdomar

 

Kroppens skyddsbarriär

Tarmslemhinnan fungerar som en skyddsbarriär, som en hud på insidan. Dess huvudsakliga uppgift är att avgöra vad kroppen ska absorbera och vad den inte ska ta upp. En väl fungerade slemhinna är selektivt genomsläpplig och låter till exempel näringsämnen och vatten passera, men förhindrar oönskade ämnen, som gifter och onda bakterier, att ta sig in i kropp och blodsystem. En balanserad tarmflora stärker och tätar slemhinnan så att den fungerar optimalt. Om slemhinnan förlorar förmågan att avgöra vad som är bra eller dåligt för oss kan man drabbas av så kallad läckande tarm.

 

Goda bakterier

Långt innan vi hade tillgång till kyl och frys användes mjölksyrabakterier för att förlänga hållbarheten på mat. Exempel på mat där goda bakterier fortfarande används vid tillverkningen är yoghurt, surkål, picklade grönsaker och kombucha. Produktionsprocessen kallas för fermentering. Exempel på bakterier som ofta används vid fermentering är Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

Bakterier som i kliniska studier har visat positiva hälsoeffekter kallas goda bakterier, eller probiotika och är vanligt förekommande i kosttillskott. Exempel på probiotiska bakteriestammar är Lactobacillus reuteri Protectis, Lactobacillus rhamnosus GG och Bifidobacterium animalis ssp. lactis BB-12.

Onda bakterier

Ett fåtal bakterier är sjukdomsframkallande, det vill säga patogena. Matförgiftning, blodförgiftning och lunginflammation är alla exempel på sjukdomstillstånd orsakade av patogener som E. coli, Salmonella, S. aureus och S. pneumoniae.En del bakterier av samma art, men olika stammar, kan bete sig helt olika. Till exempel är en del stammar av E. coli extremt patogena, som EHEC och ETEC, och orsakar kraftig diarré. Andra stammar av E. coli tillhör de vanligaste bakterierna i magtarmkanalen och orsakar ingen skada.