Vad är en mikroorganism?

En mikroorganism är en levande organism som är mikroskopisk i storlek och därmed inte synlig för blotta ögat. Bakterier, svamp, jäst, alger och virus är alla exempel på mikroorganismer.

 

Bakterier, en förutsättning för liv

Bakterier är en typ av mikroorganismer som är exceptionellt viktiga för människans hälsa. Bakterier var den första formen av liv som uppstod på jorden för omkring fyra miljarder år sedan och än idag dikterar de förutsättningarna för vår existens. Genom evolutionen har människor och bakterier samexisterat, levt i symbios. Lactobaillus reuteri är en av de bakterier som har utvecklats tillsammans med människan genom evolutionen.

Läs mer om Lactobacillus reuteri

Bakterier finns överallt i naturen – i jord, vatten och snö till vulkaner. En del bakterier lever i och på djur och människor, som då fungerar som bakteriens värdorganism. Direkt efter födseln är vi så gott som sterila, men kort därpå börjar bakterier kolonisera varje del av vår kropp – huden, munnen, magen och framförallt tarmarna. Därefter ökar antal bakterier snabbt fram till tre års ålder. Bakteriesammansättningen liknar då en vuxens och förblir mer eller mindre densamma under resten av livet.

Man har tidigare trott att människan bär på ungefär tio gånger så många bakterier som mänskliga celler. Nya uppgifter visar dock att antalet bakterieceller är i storleksordningen är dubbelt så många. Dessa bakterier kallas för den mänskliga mikrobiotan. Mikrobiotan består av ungefär 100 biljoner bakterier och fungerar som ett eget organ. Vårt samarbete är extremt viktigt för vår hälsa.

 

Bakterier, livsviktiga för vår hälsa

För 200 år sedan trodde man att alla bakterier framkallade infektioner och sjukdomar, att alla bakterier var patogena. Idag vet vi att bakterier generellt är ofarliga och tillsammans med andra mikroorganismer snarare nödvändiga för vårt välbefinnande och vår hälsa. På samma sätt som vi inte kan leva utan luft och vatten, kan vi inte heller leva utan våra bakterier.

En huvuduppgift för bakterierna är att stärka immunförsvaret och skydda oss från sjukdomar. Omkring 80 procent av immunförsvaret utgår från magen och de goda bakterierna är vår första försvarslinje. När vår mikrobiota innehåller en mångfald av bakterier och är i balans, skyddar den oss från onda bakterier. Utöver det, spelar bakterier en viktig roll för andra funktioner i kroppen och påverkar vår hälsa positivt.

Våra bakterier

  • Är vårt första skydd mot patogener, det vill säga sjukdsomsframkallande mikroorganismer
  • Utbildar och stärker vårt immunförsvar
  • Hjälper oss att ta upp näringsämnen
  • Producerar en del vitaminer som vi inte kan tillverka själva, till exempel en del B- och K-vitaminer
  • Kan påverka vår hjärna och därmed vårt humör och vår psykiska hälsa

 

Goda och onda bakterier

Det finns olika sätt att dela upp bakterier på och vanligt är att man pratar om goda och onda. Men faktum är att den allra största delen av bakterierna som utgör vår mikrobiota är bara passiva “medresenärer”, som inte gör någon specifik nytta och som varken är goda eller onda. De goda bakterierna kan delas upp i användbara bakterier och sådana som har bevisade hälsoeffekter, även kallade probiotika. De onda bakterierna är de som gör oss sjuka och kallas med ett annat ord patogener.

 

Användbara bakterier

Bakterier är vanligt förekommande i livsmedelsindustrin och används för att producera till exempel fil och yoghurt. Innan vi hade tillgång till kyl- och frysmöjligheter använde vi oss av bakterier för att förlänga hållbarheten på maten, denna process kallas fermentering. De mjölksyrabakterier som används tillför också smak eller konsistens, därför är fermentering än idag vanligt förkommande i produktion av livsmedel. Exempel på fermenterad mat är en del mejeriprodukter, surkål och picklade grönsaker. Mjölksyrabakterier som ofta används vid fermentering är Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

 

Hälsosamma bakterier, probiotika

Probiotika är levande mikroorganismer som bevisat bidrar till vår hälsa genom att bibehålla eller återställa bakteriebalansen i kroppen. Kliniska studier har visat att probiotika kan motverka tillstånd som kolik, diarré, förstoppning, magsjuka och andra typer av magont. Dessutom finns det studier som visar att probiotika kan stärka immunförsvaret, ge minskad risk för infektioner och allergier samt hjälpa till att återställa balansen efter antibiotikakurer.

Läs mer om definitionen av probiotika

Probiotiska bakterier måste definieras på stamnivå eftersom olika stammar har visat sig ha varierande effekt på olika tillstånd. En stam av Lactobacillus rhamnosus kan skilja sig från en annan stam av Lactobacillus rhamnosus som en Chihuahua skiljer sig från en Grand danois. Exempel på en probiotika som visat positiva resultat i kliniska studier är olika stammar av Lactobacillus reuteri, som L. reuteri Protectis, L. reuteri Gastrus och L. reuteri Prodentis.

Läs mer om stamspecificitet

 

Sjukdomsframkallande bakterier, patogener

En liten del av alla bakterier är patogener, vilket betyder att de orsakar hälsoproblem och sjukdomar. Matförgiftning, blodförgiftning och lunginflammation  är alla exempel på tillstånd och sjukdomar orsakade av patogener som E. coli och SalmonellaS. aureus och S. pneumoniae.

Det är viktigt att komma ihåg att bakterier av samma art, men olika stam, kan bete sig helt olika. En del stammar av till exempel E. coli är extremt patogena, som EHEC och ETEC, och orsakar kraftig diarré. Andra stammar av E. coli tillhör de vanligaste bakterierna i magtarmkanalen och orsakar ingen skada.