En rapport baserad på publikationer om antibiotikaresistens under de senaste 20 åren visar att endast 0,25 procent av de vetenskapliga artiklarna – 399 artiklar – fokuserar på förebyggande åtgärder.
Förutom den kraftiga bristen på akademiskt fokus på evidensbaserade förebyggande strategier, visar genomgången också på allt fler oroande policyrapporter. Framför allt saknas effektiva övervakningssystem i låg- och medelinkomstländer.
Som komplement till de numera väletablerade biomedicinska och kliniska metoderna för att tackla antibiotikaresistens föreslår rapporten att mer fokus läggs på befolkningsbaserad och tvärvetenskaplig forskning.
Behov av alternativ till antibiotika
Idag finns ingen enskild global framtida lösning på problemet med antibiotikaresistens, som tillsammans med terrorism och klimatförändringar betraktas som ett “globalt säkerhetshot” av WHO.
Rapporten fokuserar främst på strategin att vi behöver använda de antibiotika vi har på ett bättre sätt snarare än att förlita oss på utvecklingen av nya. Även om nya antibiotika verkar vara den mest uppenbara strategin så ger en tillbakablick på de resistensproblem som drabbat tidigare antibiotikaklasser inte mycket hopp. Inte heller läkemedelsföretagens takt vad gäller utveckling av nya produkter är hoppingivande. Andra strategier, som nya affärsmodeller med offentliga/privata partnerskap och vacciner, har även de sina nackdelar.
Rapporten hänvisar bland annat till en Lancet-rapport som publicerades 2016 i vilken forskare identifierade alternativ till antibiotika. De metoder som förväntades ha störst potential som alternativ till antibiotika var: faglysiner som behandling (virus som kan döda bakterier via sina enzymer, lysiner), vacciner som förebyggande behandling, antikroppar som förebyggande behandling (begränsar bakteriernas förmåga att orsaka sjukdom), och probiotika (förhindrar bakterier från att kolonisera i tarmen).
Genomgången gjordes av Stig Wall, professor emeritus och styrelseledamot i Stiftelsen för att förebygga antibiotikaresistens, och publicerades i Global Health Action 1 juni 2020. Se även artikel i Forskning & Framsteg 29 juni 2020.